Om arbetsmarknadsregleringar

oktober 13, 2010 § Lämna en kommentar

Exakt var vi står i frågan om arbetsmarknadsregleringar är vi osäkra på, ämnet är väldigt komplext och det finns otroligt många olika infallsvinklar i ämnet. Men en sak vet vi, de regleringar som finns idag uppfyller med all säkerhet inte sina mål på ett effektivt sätt, alldeles oavsett vad man avser att uppnå.

Utan att gå in på alla aspekter kan vi nämna en som ligger oss nära: ungdomars arbetssituation. Utöver en hög ungdomsarbetslöshet finns ytterligare ett problem. Det finns många även i vår ålder som faktiskt jobbar, men i princip ingen arbetar på ett vanligt heltidsjobb. Man jobbar på olika sorters bemanningsfirmor, visstidsanställningar, vikariat eller andra sorters inhopp. Ofta vet man inte på förhand när man får jobba eller hur länge. De allra flesta har dessutom flera jobb parallellt som tillsammans blir en helhet de kan försörja sig på.

I sig ser vi inga som helst problem med detta; ungdomar får jobb där de behövs, får testa på olika arbeten och företagen behöver inte anställa någon under en längre tid en vad de har behov av. Problemet ligger istället hos övriga delar av samhället.

Antingen så är man av åsikten att det behövs en arbetslagstiftning som skyddar arbetarna och ser till att de får den trygghet de behöver. I sådana fall så ligger problemet helt uppenbarligen att ungdomar i de flesta fall inte täcks av denna, eller bara vissa delar.

Eller så är man av åsikten att en stark arbetslagstiftning är skadlig för ekonomin och arbetsmarknaden mår bäst av att slippa all sådan farsot. I sådana fall så kan man ju glädjas åt att marknaden har hittat en väg runt denna, men man stöter dock på ett annat problem. Samhället i stort är anpassat för att man ska ha en så kallad säker anställning. Med den sortens arbeten som många ungdomar har lider man många begränsningar: man kan inte hyra lägenhet eftersom man måste uppvisa en viss säker inkomst och man kan heller inte ta lån av samma anledning. Personer utan fast anställning kan inte heller få sjukpenning eller A-kassa. Det pågår alltså en strukturell diskriminering, både privat och offentligt, av personer som inte rättar sig efter normen.

En modern och liberal arbetsmarknadslagstiftning måste behandla alla anställningsformer som lika, oberoende om det är ett vanligt 9-till-5 arbete eller en cocktail av olika varianter.

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

Vad är detta?

Du läser för närvarande Om arbetsmarknadsregleringarIsak&Gustav.

Meta

%d bloggare gillar detta: