Fem punkter för en bättre utbildning

oktober 15, 2010 § 3 kommentarer

1. Utbildning är en möjlighet
Barn och ungdomar är av naturen nyfikna och har en otrolig vilja att lära sig nya saker och att lära sig om sin omvärld. Skolan bör därför inte ta sin utgångspunkt i att elever inte vill lära sig utan att alla om de ges stimulans, uppmuntran och utrymme vill lära sig. Tyvärr förlitar sig dagens skola i allt för stor utsträckning på tvång genom skolplikt och en mycket allvarlig syn på frånvaro. Tvång slår effektivt ihjäl engagemang, nyfikenhet och kreativitet vilket alla är grundförutsättningar för att lära sig.

Att en elev inte dyker upp på en lektion är därför i slutändan ett misslyckande för läraren då elever som gavs stimulans och utrymme att utvecklas skulle komma på lektionerna. Elever vill lära sig och om närvaro på lektioner inte var obligatoriska skulle skolor tvingas ha bra lektioner där eleverna lär sig och utvecklas och dåliga lärare skulle mycket snabbare exponeras.

2. Förståelse är kunskapens moder
Genom repetition kan människan lära sig formler, regler eller händelseförlopp utantill, men kunskap är inte samma sak som fakta. Kunskap kommer inte ur repetition. Människans största tillgång är inte hennes minne och utan hennes induktiva förmåga. Förmågan att se mönster och samband och utifrån dessa dra slutsatser gällande problem eller situationer som på ytan ter sig totalt olika. Kunskap är till för att ge eleverna förmåga ett lösa nya problem. Varje problem en människa ställs inför är unikt och lösningen går inte att lära sig utantill.

Som exempel kan ges dagens undervisning i matematik. Matematik är ett logiskt system där varje del intuitivt kan härledas ur föregående. Idag lärs matematik ut genom regler för hur olika problem löses. Det är ett snabbt sätt att få en elev som inte hänger med att kunna klara det kommande provet, men skjuter bara upp problemet till nästa moment. Som pedagoger stöter vi ofta på elever som lärt sig lösa tal och uppgifter rent tekniskt, men så fort problemet ges med minimal förändring i struktur står de handfallna. En skola som förbereder elever för framtiden lär ut genom förståelse, den repeterar inte in kortsiktig kunskap för att klara nästa prov.

3. Uppmuntra obehöriga lärare
En bra pedagog är en person som kan sitt ämne, har förmågan att se individer, förmedla kunskap och väcka intresse. Att vara en bra pedagog och lärare handlar inte om att vara en behörig lärare. Alla personer som kan lära ut måste därför släppas fram. Även kraven för att starta en egen skola måste drastiskt minska. Marknaden och elevernas egenintresse kommer om man tillåter det att slå ut dåliga lärare och skolor ändå.

4. Skilj på undervisning och betygssättning
Undervisning och bedömning är två helt separata frågor som kräver två skilda expertiser, de bör behandlas där efter. Betygssättning upptar idag väldigt mycket tid och fokus från både lärare och elever och kommer ständigt i vägen för skolans kärnverksamhet, undervisningen. Eftersom eleverna ständigt betygsätts tillåts de inte heller slappna av och fokusera på lärandet utan tvingas ständigt vara på sin vakt och vara noggranna med att uppvisa MVG-kvaliteter närhelst möjlighet ges. Olika lärare sätter betyg på väldigt olika sätt och nuvarande system ger sällan en rättvis bild av en elevs kunskap.

En separat myndighet som sysslar med betygssättning bör därför införas. Betygen skulle bli både rättvisare och korrektare och då lärare inte satte betyg skulle fokus i skolorna helt flyttas till undervisningen.

5. En pragmatisk friskolepolitik
Ett problem med kommersiella friskolor är att de vill gå med vinst. Att friskolors vinst i högsta grad står i proportion till hur många som väljer skolan, alltså hur många som värderar den som bästa alternativet skapar självfallet starka incitament till att förmedla en bra utbildning. Problematiken är att belöningen till företagarna i lika stor grad baseras på hur mycket pengar de kan spara in per elev. Det är därför inte svårt att tänka sig en situation där en skola väljer något som missgynnar undervisningen med effekten markant höjd avkastning.

Samtidigt är friskolor en stark kraft för utveckling av skolsystemet. Vi gick båda i Kunskapskolan och kan med gott samvete påstå att Kunskapsskolan AB har gjort mer för svenska skolan på några är än Skolverket gjort för skolan på flera decennier på många områden. Att bidra till förbättrad undervisning och fler valmöjligheter på den svenska utbildningsmarknaden ska självfallet belönas. Vi föreslår därför att ordinarie skolpeng plus ett påslag ska betalas ut till friskolor. Hela den ordinarie skolpengen ska tillfalla skolans kärnverksamhet medan tillägget fås ta ut i form av vinst eller investeras i olika verksamheter. På så sätt belönas skolor enbart baserat på hur många som väljer att studera hos dem, inte baserat på deras förmåga att spara pengar där det inte märks.

Sammanfattning
Genom att flytta skolans fokus från repetition, betyg och tvång till förståelse, uppmuntran och valfrihet skulle alla elever erbjudas undervisning som var bättre anpassade för dem, lära sig mer och öka sin förståelse för världen. Pedagogiker skulle snabbare utvecklas och oliktänkande skulle ges ett större utrymme.

Annonser

§ 3 svar till Fem punkter för en bättre utbildning

  • […] This post was mentioned on Twitter by Torbjörn Jerlerup, Liberaldemokraterna. Liberaldemokraterna said: Några unga Liberaldemokrater skriver: Fem punkter för en bättre utbildning « Isak&Gustav http://bit.ly/cXy4xU — #Liberaldemokraterna […]

  • Mrhama skriver:

    Precis vad jag ville säga. Men sedan tillkommer den stela strukturen där elever sorteras efter ålder och inte inlärningstakt och inlärningstyp. Det borde vara rimligt att en elev FÅR börja redan vid 5 års ålder i ettan och sedan läsa hela grundskolan på kanske 6 år i stället för 9 om denne har kapacitet till detta i stället för att försöka passa in i en mall skapad av åsiktspolisen på Skolverket och Utbildningsdepartementet.

    Vad vi också bör diskutera är inehållet i grundutbildningen för svenska elever. Är det till exempel rimligt att vi använder skoltid åt en slöjdindustri som är datoriserad idag i stället för progammering? är det rimligt att vi spenderar målningskonst mer än alla de moderna fomer av uttryck som finns idag. Är det rimligt att vi ska läsa sagobokskunskap (religion) i stället för att lägga den begränsade tiden vi har på att lära oss religionen som en del av historiaämnet och i stället ha ett filosofi/logik/källkritisämne i vilket vi behandlar ventenskapsmetodik, etik och andra abstrakta fundament för kunskap och samhällsbyggnad. Innehållet måste moderniseras och inte minst måste matematiken få ett större utrymme, gärna med specialiserade pedagoger som har passion och inte bara babblar upp en massa utantillkunskap som vi inte har nytta av. Många lever som bekant i tron om att matte handlar om beräkningar när det egentligen handlar om att veta vad för beräkning som ska utföras och varför. Det var en matematiker och hälsade på hos Skavlan för ett par veckor sedan som bland annat talade om matematikens länkar till konst och filosofi.

    Vad som också måste bahndlas rent allmänt är inte resultat utan metoder och samarbete. Det är tillsammans som företag bygger sin verksamhet. Särskilt teknologiska företag med tusentals ingenjörer på ett och samma projekt (som en bilmodell) uppdelade i olika delar har nytta av en god samarbetsförmåga. Men det är samma samarbetsförmåga som bygger upp band och orkestrar och så mycket annat i livet.

    Sedan borde vi också få lära oss ekonomi som separat ämne i den lägre skolan, då hela samhället bygger på ekonomi en det ändå inte räknas som en kunskap alla ska ta del av. Det ska givetvis bara vara en skrapning på ytan av både makro- och mikroekonomi, för att åtminstone ge rudimentära kunskaper om hur ekonomi fungerar och hur det ska förvaltas för bästa resultat.

    När vi får en individanpassad skola där alla får en relevant grund att stå på och växa till sin maximala potential, då kommer samhället i stort äntligen gå in informationssamhället på allvar. För de elever osm inte vill vara teroertiska utan vill arbeta praktiskt så måste det finnas en större möjlighet att minska ner många av de ganska onödiga teorietiska kunskaperna (som 3e språk exempelvis) för att i stället fokusera mer på att utvecklas på de områden som är mer relevanta. Det är bara naivt att tro att alla kommer eller ens borde läsa på högskolan. Komvux (eller motsvarande) ska ju finnas kvar för de som vill prova nya banor i skolbänken

    förlåt för den långa kommentaren, men klockan är snart 6 och jag har inte lagt mig ännu 😉

    • Gustav Karreskog skriver:

      Vi delar helt din uppfattning om att andra ämnen borde läras ut, och att framförallt matematiken lärs ut på ett fullkomligt värdelöst sätt. Den långsikta lösningen på det problemet tror vi dock inte är att ändra i läroplanen, även fast vi är helt delar din mening om att dina förslag skulle förbättra situationen.

      Den långsikta lösningen är istället att göra utbildningen mer efterfrågansstyrd. När vi pratar om efterfrågansstyrd menar vi inte att vi vill privatisera utbildningen, den ska fortfarande vara statligt finansierad. Istället menar vi att eleverna ska läsa de ämnena de är intresserade av på den nivå de klarar av. Som vi sa är barn otroligt nyfikna på sin omvärld och vill inget hellre än att förstå den. De kommer att efterfråga de ämnena som är till störst nytta för de och de kommer efter bästa förmåga försöka komma vidare så snabbt de kan. De kommer per automatik efterfråga de ämnen som är av störst relevans eftersom det är de ämnen som bäst låter de förstå omvärlden.

      Det är lätt att tro att ett sådant här system skulle leda till att eleverna bara lärde sig att rita och ingen matte, men det tror vi inte stämmer. Ganska snabbt kommer man som elev att börja intressera sig för andra delar av livet en ritandets mystik. Vad finns i rymden? varför faller en sten till marken? vad är staten för något? vad är pengar?. Enda anledningen till att de relevanta ämnena inte typiskt sätt är klassade som intressanta är för att de är kombinerade med en stor portion tvång. Skulle eleverna istället själva välja vilka ämnen, på vilket sätt och på vilken nivå de vill lära sig skulle utbildningen automatiskt anpassa sig efter de behov som finns och alla skulle få en individualiserad utbildning.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

Vad är detta?

Du läser för närvarande Fem punkter för en bättre utbildningIsak&Gustav.

Meta

%d bloggare gillar detta: