Sluta tycka synd om människor som har det bra

november 22, 2010 § Lämna en kommentar

Jag älskar när socialister pratar om samhällets svaga. Inte bara för att det är en fråga som engagerar mig, utan också för att vi allt som oftast missförstår varandra totalt. En bit in i diskussionen brukar det nämligen uppdagas att de personer som min motpart åsyftar med detta tämligen förminskande begrepp oftast är ensamstående mammor i förorten eller liknande. De som sliter varje dag för att handla mat, hämta sina barn och städa sitt hem.

Och här trodde jag att vi pratade om dem som inte hade råd med mat, förlorat vårdnaden om sina barn p.g.a. missbrukarproblem eller lever utan bostad. Eller varför inte psyksjuka, ofrivilligt prostituerade, kriminella och illegala invandrare.

Socialismen är nämligen död. Det som skiljer socialister från borgare är att borgare lite oftare företräder övre delen av samhällets medelklass medan socialisterna hämtar lite fler väljare från medelklassens undre del. Inget bra betyg till de hängivna vänsteraktivisterna helt enkelt. De vågar inte lyfta frågan om de som behöver hjälp utan pratar hellre om 2,5% löneökningar. Klasskamp på riktigt helt enkelt.

Annonser

Okunskap och ondska

november 16, 2010 § 1 kommentar

Det finns inte goda och onda människor. KompisDet finns inte en gen som slår an hos vissa som gör dem till destruktiva hemska varelser som önskar alla andra det värsta medan andra föds med en genuppsättning som gör dem gulliga, givmilda och kärleksfulla. Alla människor är människor, punkt. Det finns ingen grundläggande skillnad mellan en vanlig Svensson, moder Teresa, en småkriminell droglangare, en politiker, en kvinnomisshandlare, en terrorist eller en afrikansk krigsherre som bygger upp sin armé på barnsoldater. Alla är vi människor och det som avgör våra handlingar är en kombination mellan våra drifter, våra omständigheter men framförallt på vilket sätt vi ser världen. Inte om vi är goda eller onda, gudaktiga eller ogudaktiga, snälla eller dumma, moraliska eller omoraliska.

Ta exempelvis Sverigedemokraterna. Vid en första anblick är det lätt att reagera känslomässigt och tro att de är just onda, eller åtminstone lite äckliga. Men låt oss gräva djupare. Om det vore som så att invandrarna faktiskt levde på våra bidrag och tog våra jobb. Att invandrarna på grund av deras underlägsna kultur stod för en klar majoritet av alla brott samt att de höll på att islamifiera hela Sverige. Då vore inte Sverigedemokraternas politik särskilt konstig. Problemet med Sverigedemokraterna är inte att de är onda eller omoraliska, problemet är att de har grovt felaktig världsbild.

Alla vi andra som gillar invandring lever med en världsbild där ökad invandring i princip är ett krav för Sveriges långsiktiga överlevnad, att det är invandrares socioekonomiska bakgrund som ligger till grunden för den något högre brottsstatistiken. Vi vet också att med en välfungerande och humanare integrations- och flyktingpolitik så kan man motverka många av de problem som kan uppstå. För oss ter sig Sverigedemokraterna som det värsta svensk politik någonsin producerat. Men skillnaden mellan oss och Sverigedemokrater är i princip enkom världsbilden. Varför är deras stöd så stort i lågutbildade samhällsgrupper månntro?

Det finns även en annan aspekt på mänskligt beteende som kan ge upphov till så kallad ondska. Människor utgår alltid från sig själv, sina egna drifter och sin egen situation när de handlar. Utan att falla in i en infekterad diskussion om egoism vs. altruism kan det i varje fall konstateras att människor tenderar att värdera sina egna känslor högre än andras. Trots att många människor har en mycket högre material standard än behövligt förekommer fortfarande till dags dato svält i en enormt stor utsträckning, det är något som man skulle kunna kalla ondska. Här är det lätt att ge upp hoppet och säga att mänskligheten är så pass dålig att vi aldrig kommer att få ett välfungerande samhälle när människor är sådana egoister. Det stämmer inte.

Först och främst är människan en social varelse, vi lever och agerar i princip alltid utifrån någon form av flock. Vi strävar alltid efter uppskattning och bekräftelse från andra människor och mår bra när andra människor mår bra. Roten till i princip allt ekonomiskt välstånd är samarbete. Världen är nämligen INTE ett nollsummespel, dvs både du och jag kan få det bättre samtidigt, vi behöver inte ta från varandra för att få mer. Med den här kunskapen märkers snart att det är fullt möjligt att konstruera ett samhälle där alla människor i jakten på att förbättra sin egen situation kommer att samarbeta och alla kan få det bättre. Det som då krävs är bara en välfungerande samhällsstruktur. Vill man förhindra brottslighet eller rasism är utbildning och möjligheter även för svagare grupper det centrala och man måste alltid akta sig för all form av utslagning, annars försätter man människor i en situation där att ta från andra ses som lösningen.

Nästan varje problem relaterat till människor kan spåras tillbaks till två faktorer. Hur uppfattar den här individen världen/situationen och hur ser omständigheterna runtomkring ut. Problemet ligger antingen i att personen har en felaktig bild av världen eller att omständigheterna runt omkring uppmuntrar till ett visst beteende. Men det är alltid i någon av de här två kategorierna problemet ligger, aldrig i att människan i sig skulle vara ond eller god, moralisk eller omoralisk. Och framförallt så är problemen i princip alltid lösliga, bara man förstår de på riktigt.

Strävan efter perfektion

november 11, 2010 § 2 kommentarer

Ett ständigt återkommande problem när människorI'll eat your soul försöker uppnå något är att de definierar ett mål och inte en riktning. Allt för ofta stirrar sig människor blint på att försöka uppnå målet och bedömer alla beslut efter hur bra de fungerar för att uppnå det. De värderar därmed inte saker som gör situationen bättre utan att ta den närmare perfektion.

Det tydligast exemplet är olika former av nolltolerans. I Sverige slår sig ministrarna för bröstet för våran nolltolerans mot narkotika. Istället för att lägga resurser på att hjälpa folk med missbruksproblem och sakligt informera om drogers effekter har nolltoleransen inneburit en totalt onyanserade kampanjer mot droger så som Knark är bajs. Samtidigt har människor med missbruksproblem jagas av polis och låsts in snarare än erbjuds behandling för något som är ett medicinskt och inte juridiskt problem.

Ett annat exempel är frågan om sprutbytesprogram. Personer, ofta KD-kärringar, med en fix uppfattning om hur människor ska leva sina liv och som inte accepterar imperfektioner i samhället är självklart emot dessa eftersom man då accepterar att det faktiskt finns och i framtiden kommer att finnas människor med missbruksproblem. De som däremot har övergett den trångsynta tanken på ett perfekt samhälle ser istället enskilda individers behov och att sprutbyte skulle kunna bespara många människor mycket lidande.

En vettig politiker erkänner att missbruk, psykisk ohälsa och kriminalitet troligtvis alltid kommer att finnas. Istället bör politiker utifrån rådande situation skapa möjligheter för människor som har det svårt att få det bättre och förhindra att fler individer hamnar i samma problem.

Av den anledningen innehåller Ung Liberals verksamhetsbeskrivning stycket:

Vi tar avstånd från idén om en utopi. Människan kommer alltid att förändra det samhälle hon lever i och något så statiskt så som en utopi kommer aldrig att kunna uppstå. Vår politik bygger på kunskapen om att perfektion aldrig kan uppnås och inte är värd att sträva efter. Istället syftar vår politik till att i möjligaste mån påverka samhället i en så positiv riktning som möjligt.

Politik handlar inte om att vilja, det handlar om att göre det bästa av situationen. Världen kommer aldrig att bli perfekt, men den kan alltid bli bättre.

Ung Liberals verksamhetsbeskrivning

november 9, 2010 § Lämna en kommentar

Ung Liberals styrelse har nu tillsammans med Emanuel Kumlien och Fanny Åström sammanstället våran verksamhetsbeskrivning. Dokumentet förklarar våran ideologiska utgångpunkt, våra syften och hur vi arbetar. Verksamheten i Ung Liberal kommer att bedrivas utifrån verksamhetsplanen fram till den ändras av styrelsen eller årsmötet. Nästa årsmöte är i oktober 2011. Har du synpunkter eller kommentarer, innehållsmässiga som språkliga, är det bara att lämna en kommentar. Samma gäller för om vi  missat något viktigt. Inget är skrivet i sten.

 

Verksamhetsbeskrivning för Ung Liberal

Ideologi

Ung Liberal är ett pragmatiskt liberalt ungdomsförbund. Det innebär att vi tror att ett samhälle måste bygga på respekt för vissa individuella fri- och rättigheter. Bland dem finns rätten till liv, frihet och skapandet av sin egna lycka. Som pragmatiska liberaler skiljer vi på friheter och möjligheter. En människa som enbart begränsas av sig själv är fri, men utan möjligheter har friheten inget värde.

Vår liberala ideologi kommer från att liberalismen ses som det bästa sättet att förbättra människors liv och situation. Människor vet bäst själva vad som gör dem glada, vad de vill göra och vad de vill uppnå. Kollektiva beslut riskerar alltid att brutalt förbise enskilda människors preferenser och mål. Ung Liberal utgår ifrån att Individer mår bra av att själva få välja sitt liv, sin materiella egendom, sitt arbete och sina partners. Människor är även de som själva vet bäst vad de vill ha.

Vi tar avstånd från idén om en utopi. Människan kommer alltid att förändra det samhälle hon lever i och något så statiskt så som en utopi kommer aldrig att kunna uppstå. Vår politik bygger på kunskapen om att perfektion aldrig kan uppnås och inte är värt att sträva efter. Istället syftar vår politik till att i möjligaste mån påverka samhället i en så positiv riktning som möjligt.

Syfte

Ung Liberal har två syften.

• Ung Liberal syftar till att utveckla ungdomar med intresse för samhällsfrågor till goda tänkare och debattörer. Alla medlemmar ska erbjudas möjlighet att utvecklas intellektuellt, kunskapsmässigt och politiskt.

• Ung Liberal syftar till att påverka opinionen i Sverige enligt vår ideologi, och den offentliga debatten i en mer kunskapsbaserad och saklig riktning.

Mål

Ung Liberal ska bli Sveriges mest inflytelserika tankesmedja.

Arbetsmetod

Det centrala i Ung Liberals arbete är verklighetsbeskrivning. Alla frågor närmas förutsättningslöst, oberoende tidigare erfarenheter av ämnet. Alla lösningar på samhällsproblem måste utgå ifrån en verklighetsbeskrivning och måste syfta till att uppnå ett mål. I Ung Liberal letar vi inte fakta och argument för att underbygga våra åsikter, utan utgår från vår verklighetsbild, vår ideologi och vårt mål för att formulera våra åsikter. Diskussioner ska föras kring vilken väg som är bäst att gå för att utifrån verklighetsbeskrivningen uppnå målet, och hur ett konkret politiskt förslag ska se ut.

Arbetets förs i arbetsgrupper som intresserar sig för olika frågor. Arbetsgrupperna jobbar alla efter metoden att först undersöka verkligheten, sedan definiera ett mål och slutligen hitta bra lösningar och förslag. Arbetsgruppernas mål är alltid att producera en saklig och heltäckande sammanställning av arbetet. Arbetsgrupperna ska själva inte stå för allt arbete, utan vara den drivande kraften. I en arbetsgrupps arbete kan anordnandet av seminarier, diskussionskvällar eller föreläsningar ingå.

Vid sidan av arbetsgrupperna anordnas föreläsningar, kurser, studiecirklar och andra aktiviteter.

Öppenhet

Ung Liberals arbete genomsyras av öppenhet. Alla medlemmar ska kunna följa arbetsgruppernas och styrelsernas arbete genom till exempel bloggar, nyhetsbrev eller protokoll. Alla rapporter som produceras publiceras offentligt, tillgängligt för alla. Föreläsningar och seminarier finns i möjligaste mån tillgängliga via internet. På lång sikt är målet att skapa en kunskapsbank med upplysande och utbildande föreläsningar, sakpolitiska rapporter och beskrivningar av olika politiska områden.

En milstolpe för Maria Larsson och nolltoleransen

november 7, 2010 § 3 kommentarer

Bricks of cocaineDN skriver idag om en milstolpe för nolltoleransen mot narkotika. Antalet dödade i Mexicos knarkkrig i år har nu överstigit måttligt smickrande 10 000 människor. Det är en sjysst ökning från fjolårets ca 7 700 omkomna. Hur många som skadats, vilket oftast är fler än som dödats, är omöjligt att säga. Ännu fler har fått sina familjer sönderslitna och många har behövt bevittna hur människor skjutit ihjäl andra människor.

Enligt en rapport från CRS 2007 uppskattas dessutom försäljningen av illegala droger i enbart USA vara mellan 13 och 48 miljarder dollar årligen. Pengar som inte lär användas till snälla saker.

Det är oftast inte tungt kriminella som åker dit när nolltolerans tillämpas, utan allt för ofta ung pojkar som plockats upp av kriminella gäng och lurats in i beroende av droger. Som exempel kan ges att det 2006 arresterades ca 79 000 människor i Mexico för narkotikarelaterade brott. Av dessa kategoriseras 78 831 som low level drug dealers.

Dessa siffror är en direkt konsekvens av den trångsynta nolltoleranspolitiken som tror att våld och straff löser problem.

Åsikter

november 5, 2010 § 3 kommentarer

En åsikt kräver två saker för att kunna betraktas som väl grundad. Först och främst måste åsikten ta sin utgångspunkt i verkligheten. Att föreslå en reform för att lösa ett problem som inte existerar kommer aldrig att vara en bra ide, oberoende hur väl reformen löser det påhittade problemet.

Dessutom måste iden eller reformen ha ett syfte, ett mål. Först när vi är säkra på var vi befinner oss och vart vi vill kan vi börja fundera på vägen. Oftast när personer inte kan komma överens i debatter, oberoende om de sker hemma vid middagsbordet eller i Sveriges Riksdag, beror de på att de inte delar verklighetsbeskrivning eller mål. Att försöka enas om en metod, en lösning när olika mål önskas uppnås är snudd på en omöjlig uppgift.

Många delar av verklighetsbeskrivningen är politiker inte mest lämpade att stå för, utan tjänstemän. Under partiledardebatten i SVT strax innan valet urartade debatten om arbetslösheten i en diskussion om hur hög arbetslösheten var. Om SVT hade haft minsta förståelse för problematiken hade de tagit dit en kostymnisse från SCB som sakligt fått redogöra för hur hög arbetslösheten är, hur den har förändrats och vilket mätset som tillämpats.

Samma sak gäller t.ex. debatten om sjukförsäkringen. Istället för att Sahlin och Reinfeldt ska stå och diskutera hur det ligger till borde SVT tagit dit en jurist som kunnat redogöra för hur reglerna såg ut innan förändringen, hur de ser ut nu, hur de skiljer sig åt i praktiskt tillämpning och våran vän från SCB skulle även han få håla ett anförande om hur statistiken ser ut och har förändrats i och med reformen.

Idag diskuterar politiker fakta och konstaterar förslag, det borde ara tvärt om.

Ett individanpassat samhälle

november 2, 2010 § 1 kommentar

I inledningen till boken Origin of Wealth beskriver författaren Eric D. Beinhocker hur en tröja inte designas utan utvecklas (evolves).

Consider the shirt, the blouse, or any other kind of top you are wearing — where did its design come from? Well, you might reply, it’s obvious; a clothes designer designed it. But there is more to the story than just that. What really happened was more or less the following. A number of clothes designers took preexisting ideas of what a shirt should look like and used their rationality and creativity to create all sorts of variations of ”shirts” and sketched them out. Those clothes designers then looked at their various sketches and selected a subset of the designs that they thought consumers would like, and made a limited number of samples. The designers then showed those samples to the management of a clothing company, which selected a subset of the designs that it thought consumers would like, and arranged for their manufacture. The clothing company then showed its wares to various retailers, which likewise selected a subset of the designs that they thought consumers would like. With orders in hand, the clothing company then scaled up its manufacturing and supplied the retailer with the shirts. You then walked into a store, browsed through a wide variety of shirts, and selected the one you liked and bought it. Differentiation of designs, selection according to some criterion of fitness, and amplification or scaling up of the successful designs to the next stage of the process — all of this happened both within the clothing company itself and within the overall fashion marketplace. Your shirt was not designed; it was evolved.

Det här utdraget är ett väldigt bra exempel på hur man kan beskriva utveckling och anpassning som en evolutionär process. Enbart med hjälp av ett tydligt urvalskriterium, huruvida du väljer att köpa tröjan, anpassar sig hela systemet efter hur ditt behov av en bra t-shirt bäst uppfylls.

Vi med många andra höjer ofta individanpassning till skyarna och förklarar gärna att exempelvis utbildningsväsendets misslyckande kommer från dess oförmåga att anpassa sig efter den enskilda individen. Få är däremot exemplen på en lyckad sådan och framförallt hur den uppnås. Ofta sätter man sin tillit till att lärarna ska bli bättre på att lyssna, eller att bara den rena vetskapen om att vi alla är unika små snöflingor ska få samhället att bättre anpassa sig. Så enkelt är det inte.

Vi vet själva från våra erfarenheter som ungdomsledare att det av flera anledningar är otroligt svårt att anpassa en verksamhet för de enskilda individerna. Utöver den uppenbara begränsningen för hur många olika verksamheter man kan bedriva parallellt så finns det ett ännu viktigare hinder: som ledare är det i princip omöjligt att känna till alla de olika individernas behov. Det skulle krävas en enorm insats i form av tid och engagemang för att förstå varje enskild individ i en grupp lika väl som de känner sig själva. Det är inte på något sätt effektivt att vi i egenskap av ledare ska stå för hela individanpassningen, detsamma gäller för en skola.

Felet man gör är att man utgår från hur en enskild institution ska kunna anpassa sig efter en individ, istället för att undersöka hur varje individ ska kunna hitta det just hon behöver. Istället för att gå på skolorna för att de inte individanpassar sig borde man se över urvalsfunktionen efter vilken de anpassar sig. Likt exemplet med tröjan kan utbildningsväsendet ge alla individer vad de behöver utan att någon på förhand behöver ta reda på exakt vad det är. Om eleverna ges större möjligheter att välja mellan ett större antal olika alternativ där de populära alternativen frodas och de impopulära försvinner kommer systemet automatiskt att anpassa sig efter de enskilda individernas behov.

Detta tillvägagångssätt kan tillämpas på alla områden där individanpassning är behövligt och är lösningen till hur man bättre anpassar sig efter alla de olika behov som finns i samhället.

Var befinner jag mig?

Du tittar för närvarande i arkivet för november, 2010Isak&Gustav.