Ett utdrag ut Liberaldemokraternas skoldebatt

december 7, 2010 § 1 kommentar

Postar här ett av våra inlägg i Liberaldemokraternas debatt om hur skolan bör utformas. Inlägget är lätt modererat för att göra det förståeligt i den här kontexten.

Skolans viktigaste uppgift är att lära elever att lära sig. Det är ingen människa som kommer ihåg detaljerna från sin tid i skolan, där emot lär sig många att hitta och ta till sig information, se samband och förstå nya saker. Att diskutera och förstå nya saker är inte ämnesspecifikt, utan är en i mångt och mycket en egen kunskap. Det är vanligt att en elev som är bra på ett ämne även är bra på många andra. Skolan måste även bygga på den inneboende nyfikenheten inför nya saker som jag tror att alla här kan identifiera sig med samt fokusera på att lära elever att lära sig metoder och att se mönster. Vilja att lära sig kommer inifrån och är inget som man kan tvinga på någon.

Skolan handlar i grunden om att låta elever upptäcka och lära sig nya saker och inspireras där igenom. Engagemang och inspiration är inte något som vi har konstant och bara fördelar utan något som skapas genom just engagemang och inspiration. En skola där eleverna i mycket större grad själva för välja vad de ska lära sig skulle därför både öka elevers engagemang och inspiration och öka deras förmåga ta till sig och lära sig nya saker. Inspirerade människor lär sig av sig själva.

Betyg och kunskapskrav skulle kunna ersättas av intagningsprov på högre utbildningar. På så sätt skulle elever ha incitament för att lära sig, men all undervisning som inte genererade förståelse och kunskap skulle helt försvinna. På så sätt skulle vi även skapa den skola som många pratat om där kunskap, och inte ålder stod för indelningen.

Skolan ska vara en arena där elever helt utan tvång förutsättningsläst kan utvecklas i det som de själva brinner för just då. På kort sikt skulle sakkunskap bli lidande, men i längden lär sig inspirerade människor mer då det alltid är lite nyfiknare, lite modigare och lär sig lite mer. Dessutom ledar engagemang inom ett område nästan alltid till att ny kunskap behöver inhämtas. Engagemang i datorer kommer leder till stora behov av kunskap i engelska, en hel generation av unga killar har lärt sig engelska på de sättet. Svenska och språk kommer att få en naturlig plats då saker alltid kommer behöva dokumenteras och kommuniceras. Matematik kommer in överallt, oberoende om din passion i livet är att sälja glass, bygga ett ashögt torn eller lösa hemlösheten i samhället. Det finns en anledning till att kärnämnen kallas kärnämnen. De är kärnan i allt vi gör, och vi behöver inte oroa oss för att elever inte kommer att komma i kontakt med dem.

Idag ses varje skola som en egen enhet där allting sköts internt. Internet används nästan inte alls. Andra kommunikationskanaler, så som film, används nästan inte alls. Idag lär sig många engelska genom att kolla på web-TV, läsa böcker eller spela spel och umgås med människor på internet. Fler datorprogram som de Per pratade om, centrala databaser med dokumentärfilmer, inspelade föreläsningar med personer som verkligen vet vad de pratar om. Vi borde lägga mycket större fokus på att bygga riktigt bra verktyg för lärande som alla finns tillgängliga för alla i både i och utanför skolan. Idag så tar varje lärare fram egna filmer, egna övningar etc. mycket sådant borde kunna tas fram centralt och ligga ute direkt för elever, medborgare och lärare.

All vår kunskap i matematik under hela grundskolan inhämtade vi tillsammans från mattedatorspelet Cheffrens Pyramid. Nästan alla engelska har vi fått från web-TV och böcker, svenska har kommit från att vi alltid har diskuterat skriftligt som muntligt med varandra och folk runt om kring oss. Samhällskunskapen och historian har kommit från viljan att lära sig nya saker, inte från skolan.

Ett mycket bra exempel på hur barn lär sig när de är inspirerade är Harry Potter. Mängder av barn slängde sig gladeligen över de långa böckerna så fort de släpptes och läste dem pärm till pärm, gärna flera gånger långt innan de börjat läsa riktiga böcker i skolan. För många blev Harry Potter den första bok de läste på både svenska och engelska.

Idag får barn och unga bara en bråkdel av sin undervisning från skolan. Vi tror att skolan kan göra något bättre av de ca 15 000 timmarna den tar beslag på under en elevs uppväxt. Men då måste skolan vara till för eleven, inte tvärt om,

Annonser

Medborgarlön och plattskatt

oktober 18, 2010 § 6 kommentarer

En av de intressantaste frågorna Liberaldemokraterna driver är medborgarlön med plattskatt. Det är en fråga vi själva förespråkat länge och nu har fått möjlighet att utveckla den inom L.

Medborgarlön innebär att alla medborgare över 18 år erhåller en lika stor summa pengar av staten varje månad. Pengen betalas ut till alla oberoende inkomst eller hälsotillstånd. Medborgarlönen ersätter även alla former av utbetalningar från staten i syfte att hjälpa människor som står utan inkomst. Efter som medborgarlönen inte är villkorad krävs ingen handläggning, utan en dator kan själv sköta jobbet. Försäkringskassan skulle kunna lägga ner direkt vilket skulle bespara staten 7,4 miljarder kronor i administrativa kostnader varje år. Medborgarlön åtgärdar även  problemet med att villkorad ersättning så som socialbidrag skapar incitament för människor att jobba svart eller inte arbeta då taxerad inkomst idag innebär lägre bidrag.

Plattskatt innebär att alla människors inkomster skulle beskattas med samma procentsats. Tack vare medborgarlönen skulle progressiviteten i skatteskalan bevaras utan att likadant arbete skulle beskattas olika baserat på vem som utför det.

En lyckad bostadspolitik som såg till att bostäder byggs skulle tillsammans med medborgarlön innebära ett otroligt lyft för alla ungdomar. De skulle direkt vid 18 års ålder få möjlighet att själva skapa sitt eget liv och sin egen lycka. Det skulle innebära att ungdomar mycket snabbare skulle få lära sig att ta ansvar för sig själva och som självständiga individer. Vi skulle därmed röra oss bort från dagens system där många måste förlita sig på sina föräldrars möjligheter att förse dem med mat och husrum.

Ytterligare en fördel är att ekonomiskt stöd till de som studerar skulle finnas kvar samtidigt som incitamentet för att börja studera endast för att få studiestöd skulle försvinna helt. Det skulle spara ytterligare miljarder i utgifter till högskolor och universitet som skulle slippa många omotiverade elever som inte intresserar sig för sitt ämne.

Medborgarlön tillsammans med plattskatt skulle både spara pengar i form av nedlagda myndigheter, skapa bättre incitament för arbete och ge ungdomar en bättre start på sitt vuxna liv. En jäkligt bra reform helt enkelt.

Om arbetsmarknadsregleringar

oktober 13, 2010 § Lämna en kommentar

Exakt var vi står i frågan om arbetsmarknadsregleringar är vi osäkra på, ämnet är väldigt komplext och det finns otroligt många olika infallsvinklar i ämnet. Men en sak vet vi, de regleringar som finns idag uppfyller med all säkerhet inte sina mål på ett effektivt sätt, alldeles oavsett vad man avser att uppnå.

Utan att gå in på alla aspekter kan vi nämna en som ligger oss nära: ungdomars arbetssituation. Utöver en hög ungdomsarbetslöshet finns ytterligare ett problem. Det finns många även i vår ålder som faktiskt jobbar, men i princip ingen arbetar på ett vanligt heltidsjobb. Man jobbar på olika sorters bemanningsfirmor, visstidsanställningar, vikariat eller andra sorters inhopp. Ofta vet man inte på förhand när man får jobba eller hur länge. De allra flesta har dessutom flera jobb parallellt som tillsammans blir en helhet de kan försörja sig på.

I sig ser vi inga som helst problem med detta; ungdomar får jobb där de behövs, får testa på olika arbeten och företagen behöver inte anställa någon under en längre tid en vad de har behov av. Problemet ligger istället hos övriga delar av samhället.

Antingen så är man av åsikten att det behövs en arbetslagstiftning som skyddar arbetarna och ser till att de får den trygghet de behöver. I sådana fall så ligger problemet helt uppenbarligen att ungdomar i de flesta fall inte täcks av denna, eller bara vissa delar.

Eller så är man av åsikten att en stark arbetslagstiftning är skadlig för ekonomin och arbetsmarknaden mår bäst av att slippa all sådan farsot. I sådana fall så kan man ju glädjas åt att marknaden har hittat en väg runt denna, men man stöter dock på ett annat problem. Samhället i stort är anpassat för att man ska ha en så kallad säker anställning. Med den sortens arbeten som många ungdomar har lider man många begränsningar: man kan inte hyra lägenhet eftersom man måste uppvisa en viss säker inkomst och man kan heller inte ta lån av samma anledning. Personer utan fast anställning kan inte heller få sjukpenning eller A-kassa. Det pågår alltså en strukturell diskriminering, både privat och offentligt, av personer som inte rättar sig efter normen.

En modern och liberal arbetsmarknadslagstiftning måste behandla alla anställningsformer som lika, oberoende om det är ett vanligt 9-till-5 arbete eller en cocktail av olika varianter.

Kriminella är människor

oktober 10, 2010 § 2 kommentarer

Ett samhälle bör i grunden byggas på att alla människor är lika mycket värda. Eller snarare att alla människors lycka är lika mycket värd. Med det menas just alla. Oberoende kön, ålder, sexualitet, åsikt, religion och tidigare handlingar är personens lycka lika mycket värd. Det enda tillfället en person eller stat kan rättfärdiga att på något sätt kan ta ifrån någon lycka är om det skapar/räddar mer lycka någon annan stans.

Detta bör också vara grunden för vår kriminalpolitik. I praktiken innebär det att kriminalvårdens primära mål ska vara rehabilitering. Att genom olika inskränkningar i en persons frihet långsiktigt orsaka att personen orsakar mindre lidande i samhället. Alltså hindra personen i fråga att be gå fler brott.

I vissa fall kan personer bedömas utgöra en sådan fara och vara så förstörda att de inte är prioriterat att rehabilitera dem (detta ska bedömas efter misslyckade rehabiliteringsförsök, inte direkt vid fällande dom). I sådant fall bör staten jobba för att skapa en så trivsam och fri miljö för den dömde som möjligt. Hur mycket pengar som ska läggas på att fångar ska ha det bra ska helt avgöras genom principen att staten ska lägga sina pengar där de gör mest nytta vilket på grund av den avtagande marginalnyttan av pengar kommer fördela pengarna över samhällets alla områden.

Att prata om att straffet ska stå i proportion till brottets skada eller att hävda rättvisa som ledstjärna i kriminalpolitiken är inget annat än att hävda att dessa är egenvärden som prioriteras högre än lyckliga individer.

Många pratar även om vikten upprättelse för offer och anhöriga i samband med en rättsprocess. Visserligen går det inte att bortse från det faktum upprättelse är viktigt för offer och anhöriga för att kunna gå vidare. Dock är vad som är upprättelse direkt styrt av normer. Jag har personliga erfarenheter i frågan då min lillebror var vän till Therese Johansson som blev mördad i det som kallas för sturebymordet.

När den fällande domen för de skyldiga blev ett år och åtta månader upplevde jag personligen hur min lillebror med vänner kände sig både kränkta och bortglömda av samhället.

Deras känslor var riktiga, dock berodde de inte på att de upplevde tiden i sig som kort, utan kortare. Kortare än vad personer brukar få. De visste att de skyldiga teoretiskt skulle kunna dömas till åtta år och kände sig därför bortglömda och kränkta då de upplevde att Therese inte räknades lika mycket som andra människor. På samma sätt har jag hört hur anhöriga i USA har känt sig kränkta då en brottsling inte fått dödsstraff, något väldigt få i Sverige skulle uppleva då det inte är en möjlig brottspåföljd här.

Vi bör därför skilja mellan fällande dom, att finna någon skyldig eller inte, och brottspåföljd. Domen är upprättelsen. Vad som görs för att förebygga nya skador på samhället har inget med det begångna brottet att göra, utan ska helt bero på brottslingen.

Det ska dock påpekas att brottspåföljder även fungerar i avskräckande syfte. Jag har dock tagit del av flera undersökningar som nått slutsatsen att personer inte kan föreställa sig t.ex. åtta år i fängelse och att straff på över några år på grund av det har liten, om inte ingen, avskräckande effekt.

Med förhoppning om en mer konstruktiv kriminalpolitik och lyckligare brottslingar.

Var befinner jag mig?

Du bläddrar för närvarande i kategorin SakfrågorIsak&Gustav.