Återigen underskattas ungdomars intelligens och mognad

mars 26, 2011 § Lämna en kommentar

Under veckan har det kommit väldigt intressant statistik om de nya yrkeslinjerna. DN har gjort en undersökning som visar att i storstadskommunerna så har antalet sökande till yrkeslinjer på gymnasiet minskat med i snitt nästan 10%. Detta var en en vändning och som väldigt få nog hade förutspått och inget som behandlades när debatten gick.

Diskussionen hade förenklat två sidor. De på ena sidan som ansåg att alla behöver inte en högskoleutbildning och det är viktigare att skoltrötta ungdomar läser en yrkeslinje där de slipper många teoretiska ämnen och i varje fall får en yrkesutbildning än att de inte ens tar sig igenom gymnasiet. Den andra sidan ansåg att det inte als var bra att ungdomar kunde gå igenom gymnasiet utan att få högskolebehörighet, man är inte mogen att ta ett sådant beslut när man är femton, så man ska inte erbjuda de någon smitväg förbi.

Ingen var det som ens tänkte tanken att ungdomar faktiskt skulle välja bort yrkeslinjerna just för att de inte innehöll de teoretiska ämnena utan istället skulle gå högskoleförberedande, trots att de i den gamla gymnasieskolan skulle valt en yrkeslinje. Något som troligen kommer leda till att Björklunds reform får totalt motsatt effekt än vad som var tanken. Färre kommer att välja att yrekeslinjer och fler kommer säkert att hoppa av gymnasiet, både för att elever som egentligen inte borde kommer att gå högskoleförberedande men också för att de som går yrkeslinjer inte har lika mycket på att vinna på att gå färdigt utbildningen, den ger ju ändå inte högskolebehörighet.

Fast det verkligt intressanta här är inte att Björklund återigen har gjort ett dåligt jobb som utbildningsminister, därom finns det nog få som fortfarande tvivlar. Det intressanta är att hela förslaget bevisligen har drivits igenom utan att man har lyssnat på ungdomar, utan att sätta sig in i deras situation och tanken har hela tiden varit att ”lura” eleverna att ta bra val trots att de är kortsiktiga och omogna. Det straffar sig alltid att underskatta ungdomars intelligens och mognad, tyvärr är det återigen de som får betala priset.

Annonser

Okunskap och ondska

november 16, 2010 § 1 kommentar

Det finns inte goda och onda människor. KompisDet finns inte en gen som slår an hos vissa som gör dem till destruktiva hemska varelser som önskar alla andra det värsta medan andra föds med en genuppsättning som gör dem gulliga, givmilda och kärleksfulla. Alla människor är människor, punkt. Det finns ingen grundläggande skillnad mellan en vanlig Svensson, moder Teresa, en småkriminell droglangare, en politiker, en kvinnomisshandlare, en terrorist eller en afrikansk krigsherre som bygger upp sin armé på barnsoldater. Alla är vi människor och det som avgör våra handlingar är en kombination mellan våra drifter, våra omständigheter men framförallt på vilket sätt vi ser världen. Inte om vi är goda eller onda, gudaktiga eller ogudaktiga, snälla eller dumma, moraliska eller omoraliska.

Ta exempelvis Sverigedemokraterna. Vid en första anblick är det lätt att reagera känslomässigt och tro att de är just onda, eller åtminstone lite äckliga. Men låt oss gräva djupare. Om det vore som så att invandrarna faktiskt levde på våra bidrag och tog våra jobb. Att invandrarna på grund av deras underlägsna kultur stod för en klar majoritet av alla brott samt att de höll på att islamifiera hela Sverige. Då vore inte Sverigedemokraternas politik särskilt konstig. Problemet med Sverigedemokraterna är inte att de är onda eller omoraliska, problemet är att de har grovt felaktig världsbild.

Alla vi andra som gillar invandring lever med en världsbild där ökad invandring i princip är ett krav för Sveriges långsiktiga överlevnad, att det är invandrares socioekonomiska bakgrund som ligger till grunden för den något högre brottsstatistiken. Vi vet också att med en välfungerande och humanare integrations- och flyktingpolitik så kan man motverka många av de problem som kan uppstå. För oss ter sig Sverigedemokraterna som det värsta svensk politik någonsin producerat. Men skillnaden mellan oss och Sverigedemokrater är i princip enkom världsbilden. Varför är deras stöd så stort i lågutbildade samhällsgrupper månntro?

Det finns även en annan aspekt på mänskligt beteende som kan ge upphov till så kallad ondska. Människor utgår alltid från sig själv, sina egna drifter och sin egen situation när de handlar. Utan att falla in i en infekterad diskussion om egoism vs. altruism kan det i varje fall konstateras att människor tenderar att värdera sina egna känslor högre än andras. Trots att många människor har en mycket högre material standard än behövligt förekommer fortfarande till dags dato svält i en enormt stor utsträckning, det är något som man skulle kunna kalla ondska. Här är det lätt att ge upp hoppet och säga att mänskligheten är så pass dålig att vi aldrig kommer att få ett välfungerande samhälle när människor är sådana egoister. Det stämmer inte.

Först och främst är människan en social varelse, vi lever och agerar i princip alltid utifrån någon form av flock. Vi strävar alltid efter uppskattning och bekräftelse från andra människor och mår bra när andra människor mår bra. Roten till i princip allt ekonomiskt välstånd är samarbete. Världen är nämligen INTE ett nollsummespel, dvs både du och jag kan få det bättre samtidigt, vi behöver inte ta från varandra för att få mer. Med den här kunskapen märkers snart att det är fullt möjligt att konstruera ett samhälle där alla människor i jakten på att förbättra sin egen situation kommer att samarbeta och alla kan få det bättre. Det som då krävs är bara en välfungerande samhällsstruktur. Vill man förhindra brottslighet eller rasism är utbildning och möjligheter även för svagare grupper det centrala och man måste alltid akta sig för all form av utslagning, annars försätter man människor i en situation där att ta från andra ses som lösningen.

Nästan varje problem relaterat till människor kan spåras tillbaks till två faktorer. Hur uppfattar den här individen världen/situationen och hur ser omständigheterna runtomkring ut. Problemet ligger antingen i att personen har en felaktig bild av världen eller att omständigheterna runt omkring uppmuntrar till ett visst beteende. Men det är alltid i någon av de här två kategorierna problemet ligger, aldrig i att människan i sig skulle vara ond eller god, moralisk eller omoralisk. Och framförallt så är problemen i princip alltid lösliga, bara man förstår de på riktigt.

Strävan efter perfektion

november 11, 2010 § 2 kommentarer

Ett ständigt återkommande problem när människorI'll eat your soul försöker uppnå något är att de definierar ett mål och inte en riktning. Allt för ofta stirrar sig människor blint på att försöka uppnå målet och bedömer alla beslut efter hur bra de fungerar för att uppnå det. De värderar därmed inte saker som gör situationen bättre utan att ta den närmare perfektion.

Det tydligast exemplet är olika former av nolltolerans. I Sverige slår sig ministrarna för bröstet för våran nolltolerans mot narkotika. Istället för att lägga resurser på att hjälpa folk med missbruksproblem och sakligt informera om drogers effekter har nolltoleransen inneburit en totalt onyanserade kampanjer mot droger så som Knark är bajs. Samtidigt har människor med missbruksproblem jagas av polis och låsts in snarare än erbjuds behandling för något som är ett medicinskt och inte juridiskt problem.

Ett annat exempel är frågan om sprutbytesprogram. Personer, ofta KD-kärringar, med en fix uppfattning om hur människor ska leva sina liv och som inte accepterar imperfektioner i samhället är självklart emot dessa eftersom man då accepterar att det faktiskt finns och i framtiden kommer att finnas människor med missbruksproblem. De som däremot har övergett den trångsynta tanken på ett perfekt samhälle ser istället enskilda individers behov och att sprutbyte skulle kunna bespara många människor mycket lidande.

En vettig politiker erkänner att missbruk, psykisk ohälsa och kriminalitet troligtvis alltid kommer att finnas. Istället bör politiker utifrån rådande situation skapa möjligheter för människor som har det svårt att få det bättre och förhindra att fler individer hamnar i samma problem.

Av den anledningen innehåller Ung Liberals verksamhetsbeskrivning stycket:

Vi tar avstånd från idén om en utopi. Människan kommer alltid att förändra det samhälle hon lever i och något så statiskt så som en utopi kommer aldrig att kunna uppstå. Vår politik bygger på kunskapen om att perfektion aldrig kan uppnås och inte är värd att sträva efter. Istället syftar vår politik till att i möjligaste mån påverka samhället i en så positiv riktning som möjligt.

Politik handlar inte om att vilja, det handlar om att göre det bästa av situationen. Världen kommer aldrig att bli perfekt, men den kan alltid bli bättre.

Ett individanpassat samhälle

november 2, 2010 § 1 kommentar

I inledningen till boken Origin of Wealth beskriver författaren Eric D. Beinhocker hur en tröja inte designas utan utvecklas (evolves).

Consider the shirt, the blouse, or any other kind of top you are wearing — where did its design come from? Well, you might reply, it’s obvious; a clothes designer designed it. But there is more to the story than just that. What really happened was more or less the following. A number of clothes designers took preexisting ideas of what a shirt should look like and used their rationality and creativity to create all sorts of variations of ”shirts” and sketched them out. Those clothes designers then looked at their various sketches and selected a subset of the designs that they thought consumers would like, and made a limited number of samples. The designers then showed those samples to the management of a clothing company, which selected a subset of the designs that it thought consumers would like, and arranged for their manufacture. The clothing company then showed its wares to various retailers, which likewise selected a subset of the designs that they thought consumers would like. With orders in hand, the clothing company then scaled up its manufacturing and supplied the retailer with the shirts. You then walked into a store, browsed through a wide variety of shirts, and selected the one you liked and bought it. Differentiation of designs, selection according to some criterion of fitness, and amplification or scaling up of the successful designs to the next stage of the process — all of this happened both within the clothing company itself and within the overall fashion marketplace. Your shirt was not designed; it was evolved.

Det här utdraget är ett väldigt bra exempel på hur man kan beskriva utveckling och anpassning som en evolutionär process. Enbart med hjälp av ett tydligt urvalskriterium, huruvida du väljer att köpa tröjan, anpassar sig hela systemet efter hur ditt behov av en bra t-shirt bäst uppfylls.

Vi med många andra höjer ofta individanpassning till skyarna och förklarar gärna att exempelvis utbildningsväsendets misslyckande kommer från dess oförmåga att anpassa sig efter den enskilda individen. Få är däremot exemplen på en lyckad sådan och framförallt hur den uppnås. Ofta sätter man sin tillit till att lärarna ska bli bättre på att lyssna, eller att bara den rena vetskapen om att vi alla är unika små snöflingor ska få samhället att bättre anpassa sig. Så enkelt är det inte.

Vi vet själva från våra erfarenheter som ungdomsledare att det av flera anledningar är otroligt svårt att anpassa en verksamhet för de enskilda individerna. Utöver den uppenbara begränsningen för hur många olika verksamheter man kan bedriva parallellt så finns det ett ännu viktigare hinder: som ledare är det i princip omöjligt att känna till alla de olika individernas behov. Det skulle krävas en enorm insats i form av tid och engagemang för att förstå varje enskild individ i en grupp lika väl som de känner sig själva. Det är inte på något sätt effektivt att vi i egenskap av ledare ska stå för hela individanpassningen, detsamma gäller för en skola.

Felet man gör är att man utgår från hur en enskild institution ska kunna anpassa sig efter en individ, istället för att undersöka hur varje individ ska kunna hitta det just hon behöver. Istället för att gå på skolorna för att de inte individanpassar sig borde man se över urvalsfunktionen efter vilken de anpassar sig. Likt exemplet med tröjan kan utbildningsväsendet ge alla individer vad de behöver utan att någon på förhand behöver ta reda på exakt vad det är. Om eleverna ges större möjligheter att välja mellan ett större antal olika alternativ där de populära alternativen frodas och de impopulära försvinner kommer systemet automatiskt att anpassa sig efter de enskilda individernas behov.

Detta tillvägagångssätt kan tillämpas på alla områden där individanpassning är behövligt och är lösningen till hur man bättre anpassar sig efter alla de olika behov som finns i samhället.

Medborgarlön och plattskatt

oktober 18, 2010 § 6 kommentarer

En av de intressantaste frågorna Liberaldemokraterna driver är medborgarlön med plattskatt. Det är en fråga vi själva förespråkat länge och nu har fått möjlighet att utveckla den inom L.

Medborgarlön innebär att alla medborgare över 18 år erhåller en lika stor summa pengar av staten varje månad. Pengen betalas ut till alla oberoende inkomst eller hälsotillstånd. Medborgarlönen ersätter även alla former av utbetalningar från staten i syfte att hjälpa människor som står utan inkomst. Efter som medborgarlönen inte är villkorad krävs ingen handläggning, utan en dator kan själv sköta jobbet. Försäkringskassan skulle kunna lägga ner direkt vilket skulle bespara staten 7,4 miljarder kronor i administrativa kostnader varje år. Medborgarlön åtgärdar även  problemet med att villkorad ersättning så som socialbidrag skapar incitament för människor att jobba svart eller inte arbeta då taxerad inkomst idag innebär lägre bidrag.

Plattskatt innebär att alla människors inkomster skulle beskattas med samma procentsats. Tack vare medborgarlönen skulle progressiviteten i skatteskalan bevaras utan att likadant arbete skulle beskattas olika baserat på vem som utför det.

En lyckad bostadspolitik som såg till att bostäder byggs skulle tillsammans med medborgarlön innebära ett otroligt lyft för alla ungdomar. De skulle direkt vid 18 års ålder få möjlighet att själva skapa sitt eget liv och sin egen lycka. Det skulle innebära att ungdomar mycket snabbare skulle få lära sig att ta ansvar för sig själva och som självständiga individer. Vi skulle därmed röra oss bort från dagens system där många måste förlita sig på sina föräldrars möjligheter att förse dem med mat och husrum.

Ytterligare en fördel är att ekonomiskt stöd till de som studerar skulle finnas kvar samtidigt som incitamentet för att börja studera endast för att få studiestöd skulle försvinna helt. Det skulle spara ytterligare miljarder i utgifter till högskolor och universitet som skulle slippa många omotiverade elever som inte intresserar sig för sitt ämne.

Medborgarlön tillsammans med plattskatt skulle både spara pengar i form av nedlagda myndigheter, skapa bättre incitament för arbete och ge ungdomar en bättre start på sitt vuxna liv. En jäkligt bra reform helt enkelt.

Bruttonationalprodukt

oktober 18, 2010 § 5 kommentarer

Tänkte tillåta oss att resonera lite kring begreppet bruttonationalprodukt (BNP). BNP definieras som summan av marknadsvärdet av alla varor och tjänster som produceras inom ett lands gränser under ett år.

Att BNP motsvarar marknadsvärdet på alla varor innebär självfallet att varor som inte har ett marknadsvärde, eller inte säljs till det, inte räknas in i BNP. Exempel på sådana varor är kärlek, matlagning, städning och mycket annan interaktion mellan människor.

Ponera att vi istället hade ett samhälle där allt köptes för pengar. Vi antar att det även fanns ett blixtsnabbt system för att enas om priser och genomföra transaktioner. Alla människor skulle producera nästan hela tiden, varje gång vi träffade en kompis skulle vi sälja och köpa varan umgänge för att inte tala om varje gång en pojkvän sov över hos sin flickvän. BNP:n skulle troligen fördubblas, minst.

BNP är alltså starkt beroende på vad som ett lands sociala norm och regleringar ser som varor för försäljning.

Ett liknande problem stöter vi på i fattigare länder med ett stort egenhushåll. Sådana länder kan ha en närmast obefintlig BNP per capita utan att invånarna för den delen svälter. Detta efter som deras mat inte är köpt, och maten som de producerar inte är såld, kläderna de bär har de sytt själva osv. Ett mer nära exempel är många städer i U.S.A. där människor i mycket större utsträckning köper matlagning, de äter ute eller beställer hem mat.

Så vad föreslår vi istället istället? Ingenting just nu, vi har inget bättre förslag. Då de sociala normerna förändras långsamt och inom ramen för mindre ekonomisk utveckling kommer förändring av BNP fortfarande säga något. Men var på din vakt. BNP är en sneaky bastard.

Liberaler är inte människor

oktober 12, 2010 § 2 kommentarer

En sak som vi alltid har fascinerats av är hur otroligt olika liberaler och icke liberaler ser på just liberaler. Liberalerna själva ser sig själva som de snällaste och mest omtänksamma människorna i världen. Deras åsikt tar sig ofta uttryck så som  ”jag vill ju bara att alla ska får göra som de vill och vara så lyckliga det bara går”. Deras egen upplevelse är att de alltid värnar om dem som är utsatta och inte passar in, att alla är välkomna in i gemenskap av frihetlig njutning och välmående utan moraliseringar eller normativa begränsningar.

För de som däremot inte ser sig som liberaler finns det nästan inget värre. Råkar du nämna en fråga så som droglegalisering med förhoppning om att belysa hur hårt nuvarande system slår mot de som redan är utsatta möter man mycket sällan en konstruktiv diskussion utan snarare ett äcklat avståndstagande. Som om man precis sagt att droger är det bästa som finns och att man hoppas att alla tonårstjejer tar lite heroin och prostituerar sig.

Det förakt som finns mot liberaler kunde tydligt märkas i samband med offentliggörandet av nobelpristagaren i litteratur, Vargas Llosa, i bl.a. denna artikel från DN. Nästan var och en av de som kommenterar tillkännagivandet känner sig tvungna att kommentera att hans politiska åsikter är strängt förkastliga och att de på intet sätt vill kännas vid dem, även om han skriver bra böcker.

Vi har aldrig lyckats förstå varför detta förakt är så starkt, men tydligt är att någon form av kommunikationsproblem existerar. För att kunna nå ut måste liberaler göra något åt sitt fenomenalt dåliga rykte.

Var befinner jag mig?

Du bläddrar för närvarande i kategorin VärldssynIsak&Gustav.