Ett utdrag ut Liberaldemokraternas skoldebatt

december 7, 2010 § 1 kommentar

Postar här ett av våra inlägg i Liberaldemokraternas debatt om hur skolan bör utformas. Inlägget är lätt modererat för att göra det förståeligt i den här kontexten.

Skolans viktigaste uppgift är att lära elever att lära sig. Det är ingen människa som kommer ihåg detaljerna från sin tid i skolan, där emot lär sig många att hitta och ta till sig information, se samband och förstå nya saker. Att diskutera och förstå nya saker är inte ämnesspecifikt, utan är en i mångt och mycket en egen kunskap. Det är vanligt att en elev som är bra på ett ämne även är bra på många andra. Skolan måste även bygga på den inneboende nyfikenheten inför nya saker som jag tror att alla här kan identifiera sig med samt fokusera på att lära elever att lära sig metoder och att se mönster. Vilja att lära sig kommer inifrån och är inget som man kan tvinga på någon.

Skolan handlar i grunden om att låta elever upptäcka och lära sig nya saker och inspireras där igenom. Engagemang och inspiration är inte något som vi har konstant och bara fördelar utan något som skapas genom just engagemang och inspiration. En skola där eleverna i mycket större grad själva för välja vad de ska lära sig skulle därför både öka elevers engagemang och inspiration och öka deras förmåga ta till sig och lära sig nya saker. Inspirerade människor lär sig av sig själva.

Betyg och kunskapskrav skulle kunna ersättas av intagningsprov på högre utbildningar. På så sätt skulle elever ha incitament för att lära sig, men all undervisning som inte genererade förståelse och kunskap skulle helt försvinna. På så sätt skulle vi även skapa den skola som många pratat om där kunskap, och inte ålder stod för indelningen.

Skolan ska vara en arena där elever helt utan tvång förutsättningsläst kan utvecklas i det som de själva brinner för just då. På kort sikt skulle sakkunskap bli lidande, men i längden lär sig inspirerade människor mer då det alltid är lite nyfiknare, lite modigare och lär sig lite mer. Dessutom ledar engagemang inom ett område nästan alltid till att ny kunskap behöver inhämtas. Engagemang i datorer kommer leder till stora behov av kunskap i engelska, en hel generation av unga killar har lärt sig engelska på de sättet. Svenska och språk kommer att få en naturlig plats då saker alltid kommer behöva dokumenteras och kommuniceras. Matematik kommer in överallt, oberoende om din passion i livet är att sälja glass, bygga ett ashögt torn eller lösa hemlösheten i samhället. Det finns en anledning till att kärnämnen kallas kärnämnen. De är kärnan i allt vi gör, och vi behöver inte oroa oss för att elever inte kommer att komma i kontakt med dem.

Idag ses varje skola som en egen enhet där allting sköts internt. Internet används nästan inte alls. Andra kommunikationskanaler, så som film, används nästan inte alls. Idag lär sig många engelska genom att kolla på web-TV, läsa böcker eller spela spel och umgås med människor på internet. Fler datorprogram som de Per pratade om, centrala databaser med dokumentärfilmer, inspelade föreläsningar med personer som verkligen vet vad de pratar om. Vi borde lägga mycket större fokus på att bygga riktigt bra verktyg för lärande som alla finns tillgängliga för alla i både i och utanför skolan. Idag så tar varje lärare fram egna filmer, egna övningar etc. mycket sådant borde kunna tas fram centralt och ligga ute direkt för elever, medborgare och lärare.

All vår kunskap i matematik under hela grundskolan inhämtade vi tillsammans från mattedatorspelet Cheffrens Pyramid. Nästan alla engelska har vi fått från web-TV och böcker, svenska har kommit från att vi alltid har diskuterat skriftligt som muntligt med varandra och folk runt om kring oss. Samhällskunskapen och historian har kommit från viljan att lära sig nya saker, inte från skolan.

Ett mycket bra exempel på hur barn lär sig när de är inspirerade är Harry Potter. Mängder av barn slängde sig gladeligen över de långa böckerna så fort de släpptes och läste dem pärm till pärm, gärna flera gånger långt innan de börjat läsa riktiga böcker i skolan. För många blev Harry Potter den första bok de läste på både svenska och engelska.

Idag får barn och unga bara en bråkdel av sin undervisning från skolan. Vi tror att skolan kan göra något bättre av de ca 15 000 timmarna den tar beslag på under en elevs uppväxt. Men då måste skolan vara till för eleven, inte tvärt om,

Annonser

Sluta tycka synd om människor som har det bra

november 22, 2010 § Lämna en kommentar

Jag älskar när socialister pratar om samhällets svaga. Inte bara för att det är en fråga som engagerar mig, utan också för att vi allt som oftast missförstår varandra totalt. En bit in i diskussionen brukar det nämligen uppdagas att de personer som min motpart åsyftar med detta tämligen förminskande begrepp oftast är ensamstående mammor i förorten eller liknande. De som sliter varje dag för att handla mat, hämta sina barn och städa sitt hem.

Och här trodde jag att vi pratade om dem som inte hade råd med mat, förlorat vårdnaden om sina barn p.g.a. missbrukarproblem eller lever utan bostad. Eller varför inte psyksjuka, ofrivilligt prostituerade, kriminella och illegala invandrare.

Socialismen är nämligen död. Det som skiljer socialister från borgare är att borgare lite oftare företräder övre delen av samhällets medelklass medan socialisterna hämtar lite fler väljare från medelklassens undre del. Inget bra betyg till de hängivna vänsteraktivisterna helt enkelt. De vågar inte lyfta frågan om de som behöver hjälp utan pratar hellre om 2,5% löneökningar. Klasskamp på riktigt helt enkelt.

Okunskap och ondska

november 16, 2010 § 1 kommentar

Det finns inte goda och onda människor. KompisDet finns inte en gen som slår an hos vissa som gör dem till destruktiva hemska varelser som önskar alla andra det värsta medan andra föds med en genuppsättning som gör dem gulliga, givmilda och kärleksfulla. Alla människor är människor, punkt. Det finns ingen grundläggande skillnad mellan en vanlig Svensson, moder Teresa, en småkriminell droglangare, en politiker, en kvinnomisshandlare, en terrorist eller en afrikansk krigsherre som bygger upp sin armé på barnsoldater. Alla är vi människor och det som avgör våra handlingar är en kombination mellan våra drifter, våra omständigheter men framförallt på vilket sätt vi ser världen. Inte om vi är goda eller onda, gudaktiga eller ogudaktiga, snälla eller dumma, moraliska eller omoraliska.

Ta exempelvis Sverigedemokraterna. Vid en första anblick är det lätt att reagera känslomässigt och tro att de är just onda, eller åtminstone lite äckliga. Men låt oss gräva djupare. Om det vore som så att invandrarna faktiskt levde på våra bidrag och tog våra jobb. Att invandrarna på grund av deras underlägsna kultur stod för en klar majoritet av alla brott samt att de höll på att islamifiera hela Sverige. Då vore inte Sverigedemokraternas politik särskilt konstig. Problemet med Sverigedemokraterna är inte att de är onda eller omoraliska, problemet är att de har grovt felaktig världsbild.

Alla vi andra som gillar invandring lever med en världsbild där ökad invandring i princip är ett krav för Sveriges långsiktiga överlevnad, att det är invandrares socioekonomiska bakgrund som ligger till grunden för den något högre brottsstatistiken. Vi vet också att med en välfungerande och humanare integrations- och flyktingpolitik så kan man motverka många av de problem som kan uppstå. För oss ter sig Sverigedemokraterna som det värsta svensk politik någonsin producerat. Men skillnaden mellan oss och Sverigedemokrater är i princip enkom världsbilden. Varför är deras stöd så stort i lågutbildade samhällsgrupper månntro?

Det finns även en annan aspekt på mänskligt beteende som kan ge upphov till så kallad ondska. Människor utgår alltid från sig själv, sina egna drifter och sin egen situation när de handlar. Utan att falla in i en infekterad diskussion om egoism vs. altruism kan det i varje fall konstateras att människor tenderar att värdera sina egna känslor högre än andras. Trots att många människor har en mycket högre material standard än behövligt förekommer fortfarande till dags dato svält i en enormt stor utsträckning, det är något som man skulle kunna kalla ondska. Här är det lätt att ge upp hoppet och säga att mänskligheten är så pass dålig att vi aldrig kommer att få ett välfungerande samhälle när människor är sådana egoister. Det stämmer inte.

Först och främst är människan en social varelse, vi lever och agerar i princip alltid utifrån någon form av flock. Vi strävar alltid efter uppskattning och bekräftelse från andra människor och mår bra när andra människor mår bra. Roten till i princip allt ekonomiskt välstånd är samarbete. Världen är nämligen INTE ett nollsummespel, dvs både du och jag kan få det bättre samtidigt, vi behöver inte ta från varandra för att få mer. Med den här kunskapen märkers snart att det är fullt möjligt att konstruera ett samhälle där alla människor i jakten på att förbättra sin egen situation kommer att samarbeta och alla kan få det bättre. Det som då krävs är bara en välfungerande samhällsstruktur. Vill man förhindra brottslighet eller rasism är utbildning och möjligheter även för svagare grupper det centrala och man måste alltid akta sig för all form av utslagning, annars försätter man människor i en situation där att ta från andra ses som lösningen.

Nästan varje problem relaterat till människor kan spåras tillbaks till två faktorer. Hur uppfattar den här individen världen/situationen och hur ser omständigheterna runtomkring ut. Problemet ligger antingen i att personen har en felaktig bild av världen eller att omständigheterna runt omkring uppmuntrar till ett visst beteende. Men det är alltid i någon av de här två kategorierna problemet ligger, aldrig i att människan i sig skulle vara ond eller god, moralisk eller omoralisk. Och framförallt så är problemen i princip alltid lösliga, bara man förstår de på riktigt.

Strävan efter perfektion

november 11, 2010 § 2 kommentarer

Ett ständigt återkommande problem när människorI'll eat your soul försöker uppnå något är att de definierar ett mål och inte en riktning. Allt för ofta stirrar sig människor blint på att försöka uppnå målet och bedömer alla beslut efter hur bra de fungerar för att uppnå det. De värderar därmed inte saker som gör situationen bättre utan att ta den närmare perfektion.

Det tydligast exemplet är olika former av nolltolerans. I Sverige slår sig ministrarna för bröstet för våran nolltolerans mot narkotika. Istället för att lägga resurser på att hjälpa folk med missbruksproblem och sakligt informera om drogers effekter har nolltoleransen inneburit en totalt onyanserade kampanjer mot droger så som Knark är bajs. Samtidigt har människor med missbruksproblem jagas av polis och låsts in snarare än erbjuds behandling för något som är ett medicinskt och inte juridiskt problem.

Ett annat exempel är frågan om sprutbytesprogram. Personer, ofta KD-kärringar, med en fix uppfattning om hur människor ska leva sina liv och som inte accepterar imperfektioner i samhället är självklart emot dessa eftersom man då accepterar att det faktiskt finns och i framtiden kommer att finnas människor med missbruksproblem. De som däremot har övergett den trångsynta tanken på ett perfekt samhälle ser istället enskilda individers behov och att sprutbyte skulle kunna bespara många människor mycket lidande.

En vettig politiker erkänner att missbruk, psykisk ohälsa och kriminalitet troligtvis alltid kommer att finnas. Istället bör politiker utifrån rådande situation skapa möjligheter för människor som har det svårt att få det bättre och förhindra att fler individer hamnar i samma problem.

Av den anledningen innehåller Ung Liberals verksamhetsbeskrivning stycket:

Vi tar avstånd från idén om en utopi. Människan kommer alltid att förändra det samhälle hon lever i och något så statiskt så som en utopi kommer aldrig att kunna uppstå. Vår politik bygger på kunskapen om att perfektion aldrig kan uppnås och inte är värd att sträva efter. Istället syftar vår politik till att i möjligaste mån påverka samhället i en så positiv riktning som möjligt.

Politik handlar inte om att vilja, det handlar om att göre det bästa av situationen. Världen kommer aldrig att bli perfekt, men den kan alltid bli bättre.

Ung Liberals verksamhetsbeskrivning

november 9, 2010 § Lämna en kommentar

Ung Liberals styrelse har nu tillsammans med Emanuel Kumlien och Fanny Åström sammanstället våran verksamhetsbeskrivning. Dokumentet förklarar våran ideologiska utgångpunkt, våra syften och hur vi arbetar. Verksamheten i Ung Liberal kommer att bedrivas utifrån verksamhetsplanen fram till den ändras av styrelsen eller årsmötet. Nästa årsmöte är i oktober 2011. Har du synpunkter eller kommentarer, innehållsmässiga som språkliga, är det bara att lämna en kommentar. Samma gäller för om vi  missat något viktigt. Inget är skrivet i sten.

 

Verksamhetsbeskrivning för Ung Liberal

Ideologi

Ung Liberal är ett pragmatiskt liberalt ungdomsförbund. Det innebär att vi tror att ett samhälle måste bygga på respekt för vissa individuella fri- och rättigheter. Bland dem finns rätten till liv, frihet och skapandet av sin egna lycka. Som pragmatiska liberaler skiljer vi på friheter och möjligheter. En människa som enbart begränsas av sig själv är fri, men utan möjligheter har friheten inget värde.

Vår liberala ideologi kommer från att liberalismen ses som det bästa sättet att förbättra människors liv och situation. Människor vet bäst själva vad som gör dem glada, vad de vill göra och vad de vill uppnå. Kollektiva beslut riskerar alltid att brutalt förbise enskilda människors preferenser och mål. Ung Liberal utgår ifrån att Individer mår bra av att själva få välja sitt liv, sin materiella egendom, sitt arbete och sina partners. Människor är även de som själva vet bäst vad de vill ha.

Vi tar avstånd från idén om en utopi. Människan kommer alltid att förändra det samhälle hon lever i och något så statiskt så som en utopi kommer aldrig att kunna uppstå. Vår politik bygger på kunskapen om att perfektion aldrig kan uppnås och inte är värt att sträva efter. Istället syftar vår politik till att i möjligaste mån påverka samhället i en så positiv riktning som möjligt.

Syfte

Ung Liberal har två syften.

• Ung Liberal syftar till att utveckla ungdomar med intresse för samhällsfrågor till goda tänkare och debattörer. Alla medlemmar ska erbjudas möjlighet att utvecklas intellektuellt, kunskapsmässigt och politiskt.

• Ung Liberal syftar till att påverka opinionen i Sverige enligt vår ideologi, och den offentliga debatten i en mer kunskapsbaserad och saklig riktning.

Mål

Ung Liberal ska bli Sveriges mest inflytelserika tankesmedja.

Arbetsmetod

Det centrala i Ung Liberals arbete är verklighetsbeskrivning. Alla frågor närmas förutsättningslöst, oberoende tidigare erfarenheter av ämnet. Alla lösningar på samhällsproblem måste utgå ifrån en verklighetsbeskrivning och måste syfta till att uppnå ett mål. I Ung Liberal letar vi inte fakta och argument för att underbygga våra åsikter, utan utgår från vår verklighetsbild, vår ideologi och vårt mål för att formulera våra åsikter. Diskussioner ska föras kring vilken väg som är bäst att gå för att utifrån verklighetsbeskrivningen uppnå målet, och hur ett konkret politiskt förslag ska se ut.

Arbetets förs i arbetsgrupper som intresserar sig för olika frågor. Arbetsgrupperna jobbar alla efter metoden att först undersöka verkligheten, sedan definiera ett mål och slutligen hitta bra lösningar och förslag. Arbetsgruppernas mål är alltid att producera en saklig och heltäckande sammanställning av arbetet. Arbetsgrupperna ska själva inte stå för allt arbete, utan vara den drivande kraften. I en arbetsgrupps arbete kan anordnandet av seminarier, diskussionskvällar eller föreläsningar ingå.

Vid sidan av arbetsgrupperna anordnas föreläsningar, kurser, studiecirklar och andra aktiviteter.

Öppenhet

Ung Liberals arbete genomsyras av öppenhet. Alla medlemmar ska kunna följa arbetsgruppernas och styrelsernas arbete genom till exempel bloggar, nyhetsbrev eller protokoll. Alla rapporter som produceras publiceras offentligt, tillgängligt för alla. Föreläsningar och seminarier finns i möjligaste mån tillgängliga via internet. På lång sikt är målet att skapa en kunskapsbank med upplysande och utbildande föreläsningar, sakpolitiska rapporter och beskrivningar av olika politiska områden.

En milstolpe för Maria Larsson och nolltoleransen

november 7, 2010 § 3 kommentarer

Bricks of cocaineDN skriver idag om en milstolpe för nolltoleransen mot narkotika. Antalet dödade i Mexicos knarkkrig i år har nu överstigit måttligt smickrande 10 000 människor. Det är en sjysst ökning från fjolårets ca 7 700 omkomna. Hur många som skadats, vilket oftast är fler än som dödats, är omöjligt att säga. Ännu fler har fått sina familjer sönderslitna och många har behövt bevittna hur människor skjutit ihjäl andra människor.

Enligt en rapport från CRS 2007 uppskattas dessutom försäljningen av illegala droger i enbart USA vara mellan 13 och 48 miljarder dollar årligen. Pengar som inte lär användas till snälla saker.

Det är oftast inte tungt kriminella som åker dit när nolltolerans tillämpas, utan allt för ofta ung pojkar som plockats upp av kriminella gäng och lurats in i beroende av droger. Som exempel kan ges att det 2006 arresterades ca 79 000 människor i Mexico för narkotikarelaterade brott. Av dessa kategoriseras 78 831 som low level drug dealers.

Dessa siffror är en direkt konsekvens av den trångsynta nolltoleranspolitiken som tror att våld och straff löser problem.

Åsikter

november 5, 2010 § 3 kommentarer

En åsikt kräver två saker för att kunna betraktas som väl grundad. Först och främst måste åsikten ta sin utgångspunkt i verkligheten. Att föreslå en reform för att lösa ett problem som inte existerar kommer aldrig att vara en bra ide, oberoende hur väl reformen löser det påhittade problemet.

Dessutom måste iden eller reformen ha ett syfte, ett mål. Först när vi är säkra på var vi befinner oss och vart vi vill kan vi börja fundera på vägen. Oftast när personer inte kan komma överens i debatter, oberoende om de sker hemma vid middagsbordet eller i Sveriges Riksdag, beror de på att de inte delar verklighetsbeskrivning eller mål. Att försöka enas om en metod, en lösning när olika mål önskas uppnås är snudd på en omöjlig uppgift.

Många delar av verklighetsbeskrivningen är politiker inte mest lämpade att stå för, utan tjänstemän. Under partiledardebatten i SVT strax innan valet urartade debatten om arbetslösheten i en diskussion om hur hög arbetslösheten var. Om SVT hade haft minsta förståelse för problematiken hade de tagit dit en kostymnisse från SCB som sakligt fått redogöra för hur hög arbetslösheten är, hur den har förändrats och vilket mätset som tillämpats.

Samma sak gäller t.ex. debatten om sjukförsäkringen. Istället för att Sahlin och Reinfeldt ska stå och diskutera hur det ligger till borde SVT tagit dit en jurist som kunnat redogöra för hur reglerna såg ut innan förändringen, hur de ser ut nu, hur de skiljer sig åt i praktiskt tillämpning och våran vän från SCB skulle även han få håla ett anförande om hur statistiken ser ut och har förändrats i och med reformen.

Idag diskuterar politiker fakta och konstaterar förslag, det borde ara tvärt om.